Varför är du så tjock, lille boll-runde vän?
Hej. Jag är just hemkommen från ett av mina stamställen här i Nakameguro, där jag bor.
Det ena – dit jag går på fredagar – är ett sushiställe där jag blivit god bekant med ägaren Ishi-san. “I will always give you something for free, since you are a good regular customer.” I fredags var det två bitar riktigt fet (som i konsistensen, inte beteendet) grillad lax. Alltså, jag brukar gå dit på fredagar. I Shanghai åt jag också sushi på samma ställe på fredagar. Fast där bjöd dom mig aldrig på något. Däremot ställde fram den dryck jag brukade beställa (två Sapporo och ett krus kall sake) direkt när jag kom dit.
Anyway.
I kväll var jag på kushiage-stället Tonoko (kushiage betyder typ “friterade spätt”). Också det ett stamställe, som sagt. Går dit minst en gång i veckan och har tagit med några gäster dit, som uppskattat det. Stående bar etc. Enkelt och mycket billigt. Och väldigt… friterat. Jag är för övrigt Facebook-vän med ägaren; Mitsuyoshi-san.
Har alla gånger bortsett en varit ensam västerlänning där (alltså inte inräknat de gånger då jag tagit med västerländsk gäst dit; dom var/är alla mycket västerländska i sin uppenbarelse) och likaså i kväll. Ett gäng (tre, närmare bestämt) något äldre herrar som pratade god engelska kommenterade just det, att det var ovanligt med västerlänningar på stället. Visade sig att dom ibland åker hit/dit efter jobbet för att dricka/äta. Finansbranschen. Vagt, och lika väl är väl det. Vi samtalade hur som helst en del.
Den andra som jobbar på Tonoko, alltså den som jag inte är Facebook-vän med (än), är en ordentligt rund pojk i mössa. Alltså ordentligt rund. Som en boll ungefär.
Den äldre (senpai?) av de tre finansherrarna berättade för mig att dom funderat över varför han är så tjock, och därför också frågat honom det: “Säg mig, unge boll-runde man, varför är du så tjock?”.
Visade sig att han försökt sig på en karriär som sumobrottare, som not turned out so well. Därav rondören.
Det är dock inte poängen i den här vilsna texten. Vad som däremot är poängen är att just det där beteendet är något jag inte uppfattar som speciellt ovanligt i Japan eller – verkligen – i Kina; att kommentera hur folk ser ut, direkt till dessa (personerna som “ser ut”).
“Hej du ser ut att ha gått upp i vikt över helgen” fick jag höra av en kinesisk kollega en gång. (Obs nu var kanske det fallet just då, men jag gick av väldigt oklar anledning, om man ser till min kost-/dryck(?)hållning, ner 5 kilo under 7 månader i Kina).
Från annan kinesisk kollega fick en japansk vän (i Shanghai) höra det samma, men i något mer anklagande ordurval. (Oklart om han faktiskt gått upp i vikt – höll inte tillräckligt bra koll på det, vilket jag så här i efterhand givetvis kan ångra.)
Också hört andra linjerade historier från västerlänningar både här och i Kina, som upplevt liknande händelser. “Du är för tjock för dom där byxorna – ingen idé att ens prova.” “Du går lite som en gravid pingvin.” “Den där lilla röda mössan får dig att se ut som Jacques Cousteau.” (Det senare var visserligen ingen direkt förolämpning utan nog mer ett påhittat hipster-bekräftande, men anyhow.)
Inget ont menat i det där från den citerade sidan; mest en observation. Man ser att något hänt och tar upp det.
Jag trodde i min enfald att det inte var speciellt japanskt att göra så här. Men, efter att ha registrerat det fler än tre gånger så antar jag att det precis passerat gränsen för att bli ett mönster och därmed också skäl nog att skriva några tecken om det.
Så är nu gjort.
Återgå.
